MIK-jam

digital biblioteksverksamhet med unga i fokus

Under MIK-jam arbetar du i grupp med ett av nedan listade teman. Med utgångspunkt i frågeställningarna nedan kommer ni under dagen att formulera egna frågeställningar och utmaningar att fördjupa er i.

Frågeställningar för samtliga teman:

  • Hur påverkas de unga?

  • Vilka kunskaper och färdigheter behöver de unga?

  • Hur förstärks utmaningarna av exempelvis språkliga, kulturella och andra barriärer?

  • Hur kan biblioteken arbeta med dessa frågor tillsammans med unga?

  • I en digital värld där tekniken hela tiden utvecklas och där spelreglerna plötsligt kan ändras, hur säkerställer vi att bibliotekens kompetenser är tillräckliga och aktuella?

Använd gärna frågeställningarna som utgångspunkt i era samtal. Utöver dessa, har varje tema specifika frågeställningar.

Nyttiga länkar för samtliga teman:

Teman

Fake News

Inspiratör: Carl Heath

Idag kan vem som helst enkelt publicera information online, vare sig det handlar om att posta inlägg på sociala medier eller att publicera nyheter på en egen webbsida. Seriös journalistik blandas med konspirationsteorier, ensidigt vinklad information och känsloargument för att påverka dig som läsare.

I den uppsjö av information som finns på nätet kan det vara svårt att avgöra en nyhets trovärdighet eller att stanna upp och reflektera. Unga tar till största del del av nyheter via mobilen där det snabba informationsflödet till stor del påverkas av algoritmer och där bilder, memes och rörlig media tar allt större utrymme.

Temaspecifika frågeställningar:

  • Hur kan vi öka ungas nyhets- och informationskunnighet?

  • Skiljer sig ungas sätt att se på källkritik och källtillit från vuxnas?

  • Vilka metoder används för att sprida desinformation bland unga / i ungas flöden?

Nyttiga länkar:

Psykisk hälsa

Inspiratör: Sissela Nutley

13-18-åringar anger själva att de en vanlig dag använder internet mer än 5h på sin fritid, samt, jämfört med andra aktiviteter, ägnar för mycket tid åt mobilen, sociala medier, YouTube och datorspel. Omkring hälften anger att medieanvändningen några gånger i veckan leder till att de inte "gör vad de ska", t.ex. läxläsning, hjälpa till hemma, gå och lägga sig.

Sociala medier och internet spelar en viktig roll i ungas relationer där man umgås med vänner och skapar nya kontakter. Samtidigt är digital teknik ofta designad för att vara beroendeframkallande. Det höga tempot i onlineplattformar, ett hårt språk, olika typer av ideal och näthat är förekommande aspekter som kan ge upphov till stress, påverka ungas självbild negativt och ge en känsla av utanförskap.

Temaspecifika frågeställningar:

  • Hur påverkas unga av den egna digitala medianvändningen?

  • Varför/hur är digital teknik beroendeframkallande?

  • Var går gränsen mellan det digitala och IRL - och vad är skillnaden för unga?

Nyttiga länkar:

Barnkonventionen - ungas mänskliga rättigheter

Inspiratör: Vendela Carlfjord

Sedan 2020 är FNs konvention om barnets rättigheter en del av svensk lag, och gäller alla människor i åldern 0-18 år. Konventionen lyfter bland annat barnets rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter; samt tillgång till information. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid, ett privatliv samt skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare ansvarar för barnets uppfostran och utveckling. Vid varje beslut som rör barnet ska vuxna i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.

Nästintill var 13-18-åring i Sverige äger en egen smartphone och många timmar av fritiden spenderas på internet. Särskilt mycket tid spenderas på sociala medier som erbjuder stora möjligheter för var och en att uttrycka sig, leka och umgås samt få tillgång till information. Samtidigt kan förekomsten av desinformation, näthat och övergrepp i dessa miljöer vara påtaglig, och vuxnas insyn och möjlighet att finnas barnen tillhands är begränsad.

Temaspecifika frågeställningar:

  • Hur påverkas relationen barn/vuxna av den digitala utvecklingen - hur kan vuxna främja en, för barnet, trygg digital utveckling samtidigt som barnets rätt till sitt privatliv respekteras?

  • Vilken information delar barnen med sig av på nätet - medvetet eller omedvetet - och vem kan använda denna till vad?

  • Hur kan vi använda ungas intresse och kompetens och ta tillvara på deras åsikter när vi skapar MIK-verksamhet på biblioteket?

Läsning

13-18-åringar anger själva att de en vanlig dag använder internet mer än 5h på sin fritid, samt, jämfört med andra aktiviteter, ägnar för mycket tid åt mobilen, sociala medier, YouTube och datorspel. Ungefär 75% anger samtidigt att de ägnar för lite eller ingen tid åt att läsa böcker eller tidningar, vilket därmed är den medieform barnen främst anser sig ägna för lite tid åt. Generellt sjunker den dagliga läsningen ju äldre barnen är.

Digitala verktyg och hjälpmedel gör det enklare för individer med särskilda behov att både läsa och skriva, och den språkliga förståelsen hos digitala verktyg blir allt bättre. Idag kan artificiell intelligens skriva journalistiska texter som enkelt går att missta för att vara skrivna av en människa. Den fortsatta tekniska utvecklingen kan antas påverka medborgarens behov av att kunna läsa, granska och tolka information, på sätt som vi kanske inte är medvetna om idag.

Temaspecifika frågeställningar:

  • Hur kan vi bemöta ungas uppfattning att de ägnar för lite tid åt att läsa böcker och tidningar?

  • Hur påverkas ungas läsförmåga av den stora användningen av internet och sociala medier?

  • Med den tekniska utvecklingen, hur påverkas ungas behov att utveckla läs- och skrivkunnigheter?

Nyttiga länkar: