Idé

Idén fick jag när jag funderade över hur man skulle kunna utöka samarbetet med Alléskolans bibliotek. Ungefär samtidigt snubblade jag, av en slump, över https://www.mikjam.se. En sida om hur man genomför ett MIK-jam. Där hittade jag Alléskolans text om sitt genomförda MIK-jam.

Jag tog kontakt med Anna Danielsson på Alléskolans bibliotek och hon tände direkt. Vårt mål blev att ge alla, både medverkande och inspiratörer, en rolig och lärorik eftermiddag med mer betoning på samvaro och gemensamt i sökandet efter information inom MIK, än ren korvstoppning av kunskap.

Antal förberedande möten

Vi hade sammanlagt åtta möten inför evenemanget. Varav fyra sköttes digitalt och det sista skedde genom en rundvandring på biblioteket. Jag trodde först att det var i minsta laget. Men Alléskolan och Anna Danielsson skötte sin del exemplariskt så varje möte handlade i stort sett endast om hur långt vi kommit inom respektive områden och om några nya frågor dykt upp. Varje möte hade en huvudpunkt. Det första mötet handlade om brainstorming, det andra om hur idén landat hos inspiratörerna, de efterföljande tog upp saker som ”Vad ska vi ha för stationer”, ”Hur lång tid behövs”, ”Hur ser lokalen ut”, med mera.

Ledningsgruppen

Vi var fyra från början, två från Alléskolans bibliotek och två från Åtvidabergs bibliotek. Efter omstruktureringar på Åtvidabergs bibliotek under våren återstod tre av oss. Mot slutet ersattes rektorn på Alléskolan med en fritidsledare. En liten ledningsgrupp funkade fint eftersom evenemanget i sig inte var menat att bli så stort. Vi kunde maila varandra och hitta lösningar på problem utan långa eller fler steg i processen.

Lokal

Åtvidabergs bibliotek var perfekt för ändamålet, storleken på evenemanget med fem stationer och cirka 50 deltagare räckte alldeles utmärkt.

Antal deltagare

Vi blev 42 deltagare inkl inspiratörer och ledningsgrupp. Det bör inte bli så mycket större än så. Kan tänka med att gränsen går vid ca 60 deltagare i det formatet som vi valt nu.

Inspiratörer

Elever från Alléskolan fick möta seniorer för att visa på och lära ut kring digital teknik, med fokus på mobiltelefoner. Eleverna skulle, på frivillig basis, planera och strukturera ett pedagogiskt upplägg för att kunna delge sina kunskaper kring olika områden.

Arbetet skulle ge eleverna möjlighet att samarbeta med andra elever kring ett projekt de tycker är intressant, själva skapa ramar och strategier för lärande samt möta och bemöta äldre personer i behov av stöttning kring digital teknik.

Genom detta arbete skulle eleverna:

• känna att de med sina specifika kunskaper kan bidra till lärande.

• vara en del av en arbetsgrupp och föra ett projekt framåt.

• uppmuntras till sociala möten mellan generationer.

• vara en del av ett större sammanhang som gagnar samhället.

Eleverna på Alléskolan 7-9 har själva fått ta ställning till om de önskar vara med i projektet, det har varit helt frivilligt. Eleven skulle främst ha intresse av att träffa personer i en äldre åldersgrupp och våga ta plats och höras i ett lärande-möte samt ha ett intresse av digital teknik, främst mobiltelefoner. Eleven skulle vidare ha utrymme för att genomföra planering och samordning tillsammans med andra elever under sina raster och lediga stunder. Arbetet med eleverna leddes av skolbiblioteket och skolvärden.

Eleverna fick driva arbetet i mindre grupper där varje grupp ansvarade för en uppgift/station. De skulle formulera vilket problem som kan finnas kring deras uppgift samt finna lösningar på detta och hitta strategier och kreativa infallsvinklar kring hur de kunde lära ut denna kunskap till seniorerna. 

I utvärderingen gjord av eleverna efter genomförandet framkom att de haft en givande eftermiddag och tyckte det var roligt. Flera nämnde att de kände sig nyttiga och behövda när de såg hur mycket pensionärerna uppskattade det de gjorde. De flesta kan tänka sig att göra det igen.

Några elever föreslog att man till en annan gång kan ha en station med “öppna frågor” eller en gemensam frågestund för alla.

Deltagare

Vi vände oss till människor i pensionsåldern 65+. Av erfarenhet vet jag att det i den gruppen återfinns många som är intresserade men inte riktigt vågar ta steget att utveckla sin MIK.

Intresset blev överraskande positivt och det kom människor flera veckor i förväg och frågade när evenemanget var tänkt att genomföras. När väl evenemanget startat så märkte vi att deltagarna var lite för snälla. De satt som på en föreläsning och enbart lyssnade. De bör informeras i förväg om att i ett jam ska man vara aktiv, ställa frågor, vara lite jobbiga, be ungdomarna ta om när man inte förstår. Utmana inspiratörerna!

Marknadsföring

Jag mailade samtliga pensionärsorganisationer i Åtvidaberg med omnejd. Jag ringde dem i inför evenemanget och hörde mig för om de var nöjda med infon de fått. Jag var och informerade om evenemanget hos två organisationer, SPF Kopparn’ och ABF-seniorerna.

Det annonserades på Åtvidabergs biblioteks hemsida, på pensionärsföreningarnas hemsidor och på Facebook, under Evenemang. Med tanke på att vi blev ungefär det antalet deltagare som vi planerat (25 st) får marknadsföringen anses ha burit frukt och blivit lyckad. Det kanske behövs en lite tydligare bild vid marknadsföringen om vad ett MIK-jam egentligen är och vad som förväntas av deltagarna.

Media

Sämsta biten. Det gick ut ett pressmeddelande till tre tidningar, Östgöta Correspondenten, Länstidningen och Åtvidabergsplatsen. Tre mail gick också ut någon vecka innan evenemanget. Två svarade och ”hade avsatt tid” för oss. Ingen dök upp den aktuella dagen.

Corren gick på fullmäktigemöte och Åtvidabergsplatsen ville att vi skulle skriva själva.

Fika och tilltugg

Det gick åt 40 koppar kaffe, 5 koppar te, en halv burk pepparkakor, en låda hallongrottor,  ca ett kilo frukt, en förpackning vindruvor och två burkar godis (900 g/st - ICA:s eget).

Arrangemanget som sådant

Uppsättandet av montrarna sköttes exemplariskt av ungdomarna från Allé. Överhuvudtaget var Alléskolans arbete fullkomligt fläckfritt och allt sköttes perfekt. Fikahörnet blev också ett lyckat inslag där deltagare och inspiratörer kunde mötas utanför själva programmet. Jag har pratat med några av deltagarna och även fått mail från pensionärsorganisationer som uttryckte sitt gillande. Vi fick positiv respons på hela upplägget och det ansågs ha varit mycket lyckat. Ungdomarna gick hem med trötta hjärnor och nya erfarenheter och deltagarna gick hem med nya kunskaper och magen full av kaffe.

Nådde vi fram?

Vi lyckades till stor del. Inspiratörerna skötte sig med den äran. Deltagarna hade lite svårt att ta plats till en början, de ville inte stöta sig med inspiratörerna. Följden blev att några tyckte det gick för fort. Men efter att ett par av oss i ledningsgruppen gått in och sagt till deltagarna att vara lite jobbiga, ställa konstiga frågor och utmana inspiratörerna så gick det bättre. Vi fick många mail och många tack i efterhand. Då känns det bra. Det här med MIK-jam är ju helt nytt för de flesta och då blir deltagarna lite av en testpanel.

Stefan Lindén, Anna Danielsson